Vinbloggen

Linda Forssell botaniserar bland ädla druvor
Header

Häromdagen smakade jag på ett ovanligt förmånligt ripassolikt vin, som gjorde sig perfekt i novemberslasket. Vinet är alltså gjort enligt apassimentometoden som innebär att vinet får genomgå en andra jäsning med en tillsats av noga utvalda, torkade och lite russinliknande, högkoncentrerade druvor*. I smaken betyder detta ofta en välkommen komplexitet och ett visst djup.

 

Vinet ifråga heter Solo Passione Appassimento Rosso Veronese, och kostar strax under tian på Alko. Det är gjort på druvorna Corvina, Rondinella och en skvätt Cabernet Sauvignon, och smaken är egentligen mer stram och rustik än fruktig eller bärig – aromerna för tankarna till stall och skog med sina toner av läder, trä och lingon. Vinet är matanpassat och mångsidigt, och kan serveras med allt från maffig pizza till en vardagligare köttgryta.

*fritt fram att dra på smilbanden ifall ni visualiserar dessa koncentrerade druvor på ett annat sätt än jag egentligen menade

 

Nu är den här!

Beaujolais är ett distrikt i vinregionen Bourgogne i Frankrike, och samtidigt också namnet på rödvinerna som kommer därifrån. Till sin natur är de ofta mycket fruktiga och lätta, och framställs alltid av druvan Gamay. Man hör ofta beskrivningar i stil med tuttifrutti och skumbanan när det gäller den snabbjästa Nouveau´n, medan de lite finare Cru –vinerna med mer mognad kunde liknas vid Bourgogneviner gjorda på Pinot Noir.

Släppet av ”årets vin” har kommit att bli en riktig skördefest i distriktet, och sker alltid den tredje torsdagen i november. Sommaren 2012 drabbades de europeiska vinproducenterna dock av vädergudarnas vrede, och också i Beaujolais fick man dras med för tidig blomning, hagel, kyla och regn under skörden. De höga priserna och begränsade åtgången kan därför antas vara orsaken till att Alko tog in endast en sort i år – vanligtvis brukar man kunna få två olika Beaujolais Nouveau –viner hos oss, men i år regerar Beaujolais Villages Nouveau Louis Tête för 9,99 € ensam på tronen.

 

 

Vinet är vackert blålila till färgen, och smaken är mjuk, saftig och fruktig, med en ungdomlig syra – precis som sig bör. Jag föreställer mig mest hallon, men också nyanser av röda vinbär och eventuellt en mycket lätt bananton i bakgrunden. De klassiska tillbehören är charkuterier och pajer, men jag fick just förslaget om en hallonburgare, vilket jag tror inte alls skulle vara tokigt – trots att det kanske nämndes lite skämtsamt.

Ha en trevlig torsdag, kära läsare!

En nygammal upptäckt

25 oktober, 2012 07:42 | Skriven av Linda Forssell i Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för En nygammal upptäckt)

Portugal som vinland är inget nytt, det lär till exempel inte ha varit någon ovanlighet att se ett krus portugisiskt vin på de gamla romarnas bacchanalier. Min egen historia med dessa charmiga sydlänningar sträcker sig  dock inte fullt så långt tillbaka i tiden, utan det är faktiskt först under det senaste året som jag egentligen börjat notera deras närvaro på alkos hylla.  

Det finns glädjande många, varav den stora delen är röda, och här är några jag tycker är värda att lägga på minnet:

 

-Quinta das Setencostas, 9,78 €. Denna blandninga av skojiga lokala druvor, såsom Castelão, Camarate, Tinta Miúda och Preto Martinho bjuder på fylliga, varma aromer av sånt jag upplever som typiskt för Portugal: portvinsfikon, körsbär, lite kryddighet, bitterchoklad och mjuka tanniner som ändå får ett friskt lyft av syrligheten i bakgrunden. Ett väldigt prisvärt vin, som blir gott som ackompanjemang till köttgrytor och regnväder.

 

-Crasto Douro, 12,42 €. Generös med stram frukt, lite rökighet, vanilj och balanserad syra, och en fin, dröjande eftersmak. Druvblandningen här är mer typisk, och består av Tinta Roriz, Touriga Nacional och Touriga Franca. Det här vinet skulle jag matcha till en hederlig, panngrillad nötköttsbiff med klyftpotatis.

 

-Esporão Reserva, 19,90 €. Från Alentejo i sydöstra Portugal, där temperaturen ofta närmar sig 40 C under sommarmånaderna, kommer det här vinet som är gjort på druvorna Aragonez, Trincadeira, Cabernet Sauvignon och Alicante Bouschet. Värmen gör sig subtilt påmind i de mulliga smakerna av söta kryddor, ekfat,  mogen mörk frukt och en välavvägd balans mellan syra och tanniner. Passar bra till säsongens vilträtter.

 

 

Riesling rockar!

6 oktober, 2012 12:02 | Skriven av Linda Forssell i Vita viner - (3 kommentarer)

Jag  jublade högt då jag hörde att Alko äntligen tagit in ett av mina hjärteviner – hittills har alternativen nämligen varit att bunkra upp vid Stockholmsresor, eller att med svidande hjärta öppna plånboken för att få det serverat för sig på restauranger. Men nu är hon alltså här, och tillgänglig för alla: Kung Fu Girl Riesling!

Vinet är gjort av  f.d. rockmanagern Charles Smith, som år 1999 bytte bana i livet och lär ska vara helt självlärd inom vintillverkning. Hans viner, som bär lite fräcka och otraditionella namn i stil med Boom Boom Shiraz  och Velvet Devil Merlot, har hyllats av kritikerna och vunnit flera utmärkelser de senaste åren, och också etsat sig fast i konsumenternas minne tack vare de  spektakulära etiketterna formgivna av danska Rikke Korff, tidigare designchef på Levi Strauss & Co.

Själva Kung Fu Girl Riesling, 14,98€, har gjorts på druvor från distriktet Walla Walla i Washington, som bjuder på ett svalt mikroklimat som lämpar sig perfekt för vinodling. Jordmånen är mycket kalkrik och består till största delen av lera och slam. Just de här odlingarna planterades 1998 och bjuder idag på druvor med den sublima mineral- karaktär och balanserade syra som många vinmakare drömmer om. Vinet doftar svagt av grape, päron och lite vanilj, medan smaken är torr och generös med tropiska frukter som ananas, persika och lime, lite honung och en frisk och rund syra i avslutet. Jag avnjuter gärna ett glas till aperitif, men kunde gott fortsätta med det till exempelvis stekt lax med nåt sött tillbehör, tex äppel-och currysås, eller till asiatisk mat, kanske kycklingdumplings?

 

 

Elegant och höstigt

14 september, 2012 09:06 | Skriven av Linda Forssell i Röda viner - (Kommentarer inaktiverade för Elegant och höstigt)

I Finland har vi länge gillat rätt mulliga, högoktaniga viner med mycket smak och frukt, men den globala trenden som har vänt till lite mer elegans och gammaleuropeisk stil, har sakta men säkert börjat göra sig märkt också hos oss. Många producenter verkar dra ner en aning på alkoholen och extraktet, och väljer istället att satsa på en mer finstämd stil – konsumenterna har helt enkelt tröttnat på muskler och längtar nu efter finess.

I linje med det har tex österrikiska viner vunnit mark de senaste åren, liksom också de svala Nya-zeelänningarna – nu hakar dessutom Australien på, och trots att man där länge varit stolt över de lite syltiga, solvarma Shiraz-vinerna, har intresset för Pinot Noir vuxit sig allt större.

 

Ett matvänligt och mångsidigt vin i ”nygammal” stil är Logan Weemala Pinot Noir, som är nytt hos Alko och kostar 14,89 €. Druvorna kommer från Orange, ett område i New South Wales, som med sitt höga läge och lite kyligare mikroklimat visat sig ha stort potential för just Pinot Noir. Vinmakarna på Logan Wines, säger sig försöka kombinera frukten och finessen i sina viner, och har tydligen lyckats ganska bra med uppgiften då de fått tack också på den internationella fronten – här finns en videosnutt där ni kan bekanta er med Peter Logan själv. Vinet doftar av röda bär och örter, och smaken är elegant, lätt tranbärig med inslag av körsbär och en gnutta kanel. Syran känns uppfriskande och påminner om rabarber, och eftersmaken är balanserad och dröjande – ett ypperligt paket helt enkelt. Jag gillar dessutom designen på etiketten, och namnet Weemala lär komma ifrån aboriginalernas ord för ”god sikt”. Vill ni testa så torde vinet smaka förträffligt till såväl lax, anka som kalkon och gris.

 

 

 

Tre till frukt och bär

7 september, 2012 12:23 | Skriven av Linda Forssell i Vita viner - (Kommentarer inaktiverade för Tre till frukt och bär)

Båten har dragits upp och grillen har ställts i skjulet i väntan på vårvärmen. Äppelträdens grenar dignar av frukternas tyngd medan plommonen kanske får mogna ännu en liten tid. Det doftar av pajer, mos och sylt i köken, och frysen fylls för regniga dagar. Är du en av dem som förunnats ett överflöd av frukt kan du glädja någon mindre lyckligt lottad genom att ställa fram en korg och en liten lapp med ett enkelt ”Varsågod!”.

Här är tre läckra viner som passar till höstmiddagens söta avrundning:

La Caliera Moscato d’Asti, 7,34 €/ 0,375l från Borgo Maragliano i italienska Piemonte, är ett lätt spritsigt, sött vin med skönt låg alkoholhalt (5%), som tack vare kryddiga russintoner och generös sötma som påminner om honungsmelon och kanderad frukt passar fint med en bakelse eller kakbit med bär.

Emiliana Late Harvest Sauvignon Blanc, 9,99 €/ 0,375l  från Chile, är en nyhet på Alko, och egentligen en blend där det ingår 15 % Gewurztraminer. Vinedos Emiliana har satsat stort på ekologiskt och biodynamiskt odlade druvor, och resultatet är här ett fantastiskt dessertvin med rik, sötkrämig honungssmak som balanseras av frisk persikosyra och mjuka apelsintoner.  Njut som det är eller servera till en florsockerpudrad fruktpaj med vaniljglass.

Brown Brothers Orange Muscat & Flora, 12,98 €/ 0,375l från Alkos beställningssortiment, kommer från Victoria i Australien. Sent skördad Orange Muscat blandas med Flora, som är en kalifornisk korsning av Semillon och Gewurztraminer, och ger en ljuvligt aromatisk och solvarm smak av apelsin, honung och marmelad. Mångsidigt dessertvin till tex crema catalana eller en vitchoklad-panna cotta, men prova även till ostbrickan med att marinera några skivade persikor i vinet och servera till en krämig blåmögelost.

 

Askungen i örtig tappning

31 augusti, 2012 09:05 | Skriven av Linda Forssell i Vita viner - (Kommentarer inaktiverade för Askungen i örtig tappning)

Ännu för ett tiotal år sedan skulle många ha rynkat på näsan åt Verdejo-druvan, men metamorfosen från sunkigt sherryliknande vin till modernt och matvänligt trendvin är så påtaglig att en askungeliknelse inte alls känns långsökt. I Rueda, nordväst om Madrid, görs många fräscha Verdejo-viner av hög kvalitet, och beroende på vad etiketten säger kan druvblenden variera lite. Står det Verdejo ska vinet innehålla minst 85% av ifrågavarande sort, och står det Rueda ska 50% vara Verdejo medan resten kan vara tex Sauvignon Blanc eller Viura. Verdejo har förresten en hel del gemensamt med nya världens Sauvignon Blanc, och gillar man den lite syrliga, aromatiska mineraltonen kan man med fördel prova på!

Mitt förslag för den nyfikne är en nyhet på Alko för 9,48€, Calamar Verdejo. Vinet är gjort uteslutande på Verdejo-druvan, och dess svagt grönskiftande färg ger en hänvisning till hur vinet smakar – det är torrt med mycket örter, mineraler och en citrusfräschör som känns pigg och balanserad. De gröna aromerna samsas ändå med frukt som sura äppel, grape och vita vinbär, och skulle i min bok göra sig väl, förutom med diverse skaldjur som namnet antyder, med en pestopasta eller en grön thai-curry.

 

+++ i protokollet för stilig etikett-design – istället för en bläckfisk, som kanske vore det uppenbara men ack så fantasilösa valet, pryds flaskan av en bild där några droppar bläck vackert upplöses i vatten.

Skogens guld

17 augusti, 2012 08:07 | Skriven av Linda Forssell i Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för Skogens guld)

När ni läser detta befinner jag mig kanske redan ute i den åboländska skärgården, och jag hoppas innerligt att inte skogarna är helt länsade på sitt guld än. Min personliga favorit är kantarellen, då den är så lätt att upptäcka där den lyser grann och gul och dessutom saknar giftiga dubbelgångare, för att inte tala om hur ljuvligt god den är, stekt i smör med lite lök, en skvätt grädde samt salt och peppar. Andra sorter som slinker ner i korgen om jag stöter på dem är naturligtvis trattkantarellen och den svarta trumpetsvampen, men övriga lämnar jag oftast och skyller på min osäkerhet. Hellre tampas jag med de tråkiga butikschampinjonerna än med grava hallucinationer och magpumpningar.

Svarta trumpetsvampar, bild lånad från Svampguiden.com

Många räds att kombinera svamp med vin, eftersom det ofta lyfts ett varningens finger och talas om umamin, glutamatet, som trollar fram metalliska svavelsmaker då de två möts. Men lika lite som lök eller vitlök brukar vara ett problem är svampen det, eftersom man ju oftast tillreder den på något sätt. Som rå är svamp alltså knepigt, men med lite fett och kryddor är det som bäddat för ett lyckligt giftermål.

 

– Blason de Bourgogne Mâcon-Villages, 9,97 € från Frankrike är smakrikt, torrt och elegant vittvin, och med sina lite örtiga, smöriga aromer och lite nötiga fatton en fin kompanjon till en klassisk kantarellsmörgås eller en gräddig trattissoppa som spetsats med några droppar av någon god vinäger.

 

Sileni Cellar Selection Pinot Noir, för 7,71 €/ 0,375 L, är en nyzeeländsk nyhet i Alkos sortiment. Lätta, svala rödavinbärsaromer samsas med lite rostade, jordiga nyanser och kunde passa utmärkt till en stuvning av svart trumpetsvamp som serveras med till exempel ugnshöna.

Fontella Chianti, 9,28 € är ett medelfylligt och stramt rödvin från Toscana, som med sina jordnära och sylrigt bäriga aromer för tankarna ut till lingonskogen. Pröva med en stensoppsrisotto med lite hyvlad parmesan!

 

Den 21:a juli kände jag ett stygn i hjärtat då jag insåg att kräftsäsongen inletts. Visst är det övervägande positivt med dessa små illröda krabater, men samtidigt är det ju onekligen en subtil påminnelse om att kvällarna blir allt mörkare och hösten är i antågande. Nåväl, det kommer flere somrar, och det gäller att ta tillvara på de små sakerna i livet – och dehär små röda insekterna kvalificerar sig utan tvivel i den kategorin.

 

Förutom rostbröd, dill, smör samt eventuellt en citronklyfta hör till mitt kräftbord ett gott vitt vin. Många föredrar öl och nubbe, men personligen tycker jag att en lagom avkyld riesling är svårslagen. Här följer två förslag på passande kompanjoner:

– Thorn-Clarke Mount Crawford Single Vineyard Riesling, 13, 89 € från australiensiska Eden Valley bjuder på  inslag av lime och grape, en ihållande och uppfriskande syrlig eftersmak. Passar fint också med ostron och musslor.

– Petit Bourgois Sauvignon, 10,98 € från franska Loire-dalen, är en karakteristisk Sauvignon Blanc med aromatiska drag av nässlor och krusbär, mycket frukt men även tillräckligt med syra för att ackompanjera både kräftor och getosträtter.

 

Nånting gammalt, nånting nytt

18 juli, 2012 10:35 | Skriven av Linda Forssell i Röda viner - (Kommentarer inaktiverade för Nånting gammalt, nånting nytt)

Nu tänker ni eventuellt på bröllop, som det ju är högsäsong för, men jag hade faktiskt några olika vinstilar i tankarna då jag valde rubrik. Många håller hårt på gamla världens viner, och njuter av lite strama och tanninrika viner med syra och komplexitet, medan andra gillar den lättsamma, fylliga och solvarma stilen med mycket frukt som de nyare vinländerna erbjuder. Till all lycka behöver man inte välja antingen eller, utan man kan korka precis det vin man känner för just i stunden – varsågoda, här är två kandidater som belyser skillnaderna jag nämnde:

 

Pata Negra Gran Reserva, 10,98 € kommer från ett av de äldsta spanska vinområdena, Valdepenas, som ligger en bit söder om Madrid. Namnet Pata Negra delas med den lufttorkade skinkan, som kommer från svarta grisar uppfödda på traktens ekollon, och betyder just ”svart klöv”, medan Gran Reserva -beteckningen hänvisar till att vinet legat minst två år på ekfat och tre år på flaska, eller tvärtom, och får inte säljas förrän tidigast det sjätte året efter skörden. Stilen på vinet är väldigt traditionell, och ekinslagen är tydligare än många är vana vid, men balanseras ändå upp av lena aromer av kakao, lakrits och mörk frukt. Vinet är gjort på Tempranillo-druvan, och passar till kryddat kött av gris eller lamm, och grönsaker från grillen.

 

Santiago 1541 Syrah Cabernet Malbec, 6,98 €, från chilenska Rapel Valley, är en mångsidig nykomling i Alkos sortiment. Namnet syftar förutom på landets huvudstad också på året då denna grundades. Vinet görs av det legendariska vinhuset Undurraga, och även om det i sig självt knappast har potential att bli legendariskt kan det ändå löna sig att plocka upp ett par exemplar av det på grund av dess mångsidighet och fördelaktighet. Kombinera detta medelfylliga, bäriga och unga vin med vardagliga rätter som pizza, pasta, korv eller kyckling från grillen – och vill man kan man ”lyfta” det en aning genom att servera från karaff.