Vart man än vänder blicken dessa dagar ser man reklamer och tips om bubbel med hänvisning till morsdag. Ni som tröttnat redan kan klicka er vidare, för jag är inte ett dyft bättre än de andra recensenterna. Men det finns ju en orsak – rödvin på frukostbrickan fungerar varken ihop med de pocherade äggen eller med socialmyndigheterna.

Eftersom vi ännu har vappens mousserande (som förvisso passar bra in även i detta sammanhang, om det råkade bli nånting över) i färskt minne, ska jag utöka förslagen med några rosa drycker:

-Fresita, 9,98 € är ett chilenskt mousserande vin som fått en infusion av  färska små jordgubbar från foten av Anderna. Huvuddruvan är muscat, och smaken är enkelt sommarsöt och frisk. Om mor vanligtvis gillar cider mer än vin kan detta vara ett festligt alternativ.

- Las Moras Rosé Shiraz Viognier, 9,89 €, från Argentinska Tulum-dalen, bjuder med sin skojiga druvblend på en torr och syrlig men mycket bärig smak med generösa toner av jordgubbe, körsbär och lite hallon.

- Taittinger Brut Prestige Rosé, 53,90 €, korkar man om man riktigt vill skämma bort mor i huset – eller sig själv. Denna underbara, vackra laxröda champagne görs av det tredje äldsta, och ännu privatägda champagnehuset Taittinger, grundat 1734. Smaken är lång, mycket torr, elegant och lätt rostad med inslag av citrus, tranbär och hallon.

Min sinnesbild av argentinarna är att de lär sig att grilla innan de lär sig att gå, och nu när barbeque-säsongen påbörjats också uppe i vår sköna nord kan man lägga den gamla regeln om ursprung bakom örat, dvs att mat och vin från samma region oftast gifter sig väldigt lyckligt. Är det HK Bleu som gäller kan man gott skölja ner den med en klunk oprententiös, frisk Olvi, men till en vackert marmorerad biff kan man vilja öppna ett stort och smakfullt rödvin.

Denna fredag väljer jag således att tipsa om ett vin jag fick stifta bekantskap med under det gångna vappfirandet. Argentinska Don David Malbec Reserve fås för knappa 12 euro från Alko. Vinet kan kännas lite väl kraftigt och slutet till en början, men öppnar sig generöst efter en stund – om man så vill kan man ju dekantera för att påskynda processen. Smaken är alltså mycket fyllig och lång med skönt sträva tanniner och kraftig mörk frukt. Vinet har ett långt, kryddigt avslut med en balanserad ton av fat och vanilj, och passar till såväl vilt som till grillade rätter av nötkött, eller varför inte till medelstarka hårt lagrade ostar. Prisvärt och trevligt, pröva själva!

Valborg hör till konsumtionstoppen då det gäller all sorts mousserande vin i vårt land, och visst känns det ju alltid extra festligt att möta våren och solen med ett klirr i bubbelglasen. Lyckligtvis är sortimentet i allas vår stora vinbutik inte fy skam, och kan erbjuda nånting för stora som små budgeter. Här följer ett antal tidigare beprövade godingar och några nyare bekantskaper, alla prisvärda och festpigga!

Codorníu Clasico Seco, 8,98 € från Spanien är en klassisk, fräsch cava från ett välrenommérat vinhus. Den är torr med pigga syror och strama äppeltoner. Fungerar som aperitif, till småplock, till fisk och sallader.

Gancia Prosecco Brut, 10,98 €, kommer från Italien och är lite syrligare, med mer citrustoner och lite päron i bakgrunden, än cavan. Ett festligt och trendigt bubbel som är på starkt uppåtgående i Finland. Passar till plockrätter och buffé.

Becker-Steinhauer Riesling Sekt Extra Trocken, 13,89 €, är en tysk moselsekt gjord på Riesling. Smaken är torr och ganska kort, med ett stråk av äppel, päron och citron. Jag skulle matcha detta syrliga och lätta bubbel till enkla laxsmörgåsar.

Vollereaux Brut, 20,30 €, är en av de billigaste äkta champagnerna på Alko just nu, men imponerar med rejäl frukt, diskreta briochearomer och den där härliga, speciella mineralsyran påföljd av en lång, citrusfylld eftersmak. Avnjutes med fördel som sådan!

Pannier Sélection Brut, 15,98 € för 375 ml, som vann titeln Årets Vin 2012, är även den en riktig champagne som bjuder på frisk, torr syra och lätt nötiga toner blandat med en krämig textur av persika och rostbröd. Höj stämningen i taket och skäm bort gästerna med ett glas genast då de stigit över tröskeln.

Njut av festyran och vårens ankomst, vi hörs igen nästa vecka!

Vi fortsätter på den våriga, gröna linjen, tycker jag. Bland Alkos nyheter denna månad hittade jag en förmånlig Sauvignon Blanc för 9,50 € från Marlborough i Nya Zeeland. Eftersom det inte är ofta man fyndar sådana under tian väcktes min nyfikenhet, och min slutsats får bli att Fernway Sauvignon Blanc med råge möter mina förväntningar.

Vinet är visserligen relativt enkelt  – man hittar både druvtypiska krusbär och vinbärsbuske i  aromerna, tillsammans med lite örter och en pigg syra – men trevligt friskt och lättanvänt. Jag skulle para ihop det med en vardaglig getostsallad, en sparrisförrätt eller ställa fram det på buffébordet ifall det serveras fisk. Dessutom kunde man eventuellt ge ett litet plus i kanten ur ett miljöperspektiv, eftersom vinet har transporterats till Europa innan det buteljerats i Frankrike, något som effektiverar transporten och därför drar ner en smula på det omtalade koldioxidfotspåret.

Nu ligger de där i rader på alla matbutikers grönsakshyllor, sparrisknippena i både vit och grön kulör. Vi har säkert alla hört om att vissa råvaror är svåra att kombinera med vin, och just dehär fina primörerna har en tendens att stressa upp folk helt i onödan. Visst, sparris innehåller naturligt natriumglutamat, som kan ge vinet en lite metallisk bismak, men såvida man inte planerat gnaga i sig de läckra stängerna helt råa och allena på tallriken är det ingen fara på taket. Servera dem med lite sälta till, exempelvis i form av smält smör, parmesan eller skinka, och jag vågar påstå att de allra flesta torra vita viner faktiskt kommer att slinka ner i gott sällskap.

Själv köpte jag en flaska Jakobi häromdagen då vi skulle ha sparrispremiär, och var riktigt nöjd. Vinet görs enligt producenten Weingut Muster (som skördat fina placeringar i den internationella Chardonnay du Monde-tävlingen) på ”biodynamiskt inspirerade principer” och kommer från Österrike, närmare bestämt Südsteiermark nära slovenska gränsen. De mest odlade druvorna där är egentligen Chardonnay och Gewürztraminer, men i det här fallet är blenden 20% Sauvignon Blanc och 80% Welschriesling – en ganska lokal druvsort som inte lär ska vara relaterad till den ”riktiga” Rieslingen, men som också den mognar sent och ger aromatiska viner.

För dryga 14 euro får man ett ungdomligt och citrussyrligt vin med lite örtig kryddighet och en svag karaktär av äppel och krusbär. Uppfriskande, läskande och gott – och en välbehövd fläkt av våren!

Må ni förlåta allt mitt tjat om lammviner den senaste tiden, men precis som vintervädret därute så ger jag er ännu en liten påminnelse om att lidandets tid inte riktigt är förbi. Jag syftar förstås på påsken, som till all lycka ändå kan vara en sann njutning – och så fort den är avklarad börjar våren, med allt vad den innebär, jag lovar!

Bild lånad från Alko, där det

finns mer tips om påskmatens vinval

1. Nieto Senetiner Reserva Malbec från Mendoza i Argentina, 10,18 €, smakar kompakt och mulligt av varm vanilj, lite rostad ek och mörk frukt. Dekantera för att öppna smaken mer, och servera till rustika kötträtter med ugnsrotsaker.

2. Peter Lehmann Barossa Shiraz från Australien, 12,98 € är sprängfylld med mörka, syltiga toner, inslag av fikon och kaffe och avslutas med en ekig och pepprig eftersmak. Matcha med likaledes mustiga rätter, som lammstek eller vilt.

3. Guigal Cotes du Rhône från Frankrike, 11,99 €, är fyllig, inbjudande kryddig och för tankarna till skog och stall. Blandningen av Syrah, Grenache och Mourvedre är ren i smaken med diskreta tranbärstoner i bakgrunden. Ett tacksamt allround-vin till diverse kötträtter.

4. Gentil Hugel från franska Alsace, 11,89 €, är en blend på fem olika druvsorter och är med sina syrliga citrusaromer, blommiga doft och honungsinslag ett bra val till påskbuffén där lax och äggrätter ingår.

5. Även om det är stilla veckan kan det gott få bubbla till lite i glaset, och till efterrätterna passar ett sötare mousserande vin utmärkt. Prova italienska Cinzano Asti, 10,97 € på Muscat-druvan. Sötman balanseras av en svag citrussyra, de pigga bubblorna hämtar en välkommen fräschör och russintonerna går hand i hand med den traditionella paschan.

Jag återkommer alltid nu och då till det här vinet, Brown Brothers Shiraz för 14,68€, och oftast vill det sig just lämpligt till påsken. Denna australiensiska fruktbomb är nämligen rätt massiv i smaken och har stark karaktär av ekfat, choklad, kaffe och söt vanilj. Förutom mörka bär och frukter såsom plommon och björnbär kan man ana lite myntha i bakgrunden, och eftersmaken bär långt efter första klunken.

Alkoholhalten är på högre sidan, 14,5%, vilket gör att vinet kan serveras en gnutta svalare än man vanligtvis gör, för att tona ner den mäktiga helheten lite – annars blir det lätt för mycket av det goda. Och på tal om det goda, så är ju detta är givet lammvin, men man kan med fördel hälla upp ett glas till exempelvis en grillbiff med svartpeppar och svampsås.

Brown Brothers grundades redan år 1889 och är idag Australiens största privatägda vinhus, som är känt för att experimentera  med nya druv- sorter och -korsningar. Shiraz, som går under namnet Syrah i Europa, är en väldigt gammal druvsort vars rötter länge ansågs finnas i Iran, där det finns en stad med samma namn. Modern DNA-forskning har dock visat att druvan de facto har sitt ursprung i Rhône-dalen, och är en korsning av två relativt okända franska druvsorter, Mondeuse Blanche och Durez.

Förra veckan ordnades ViiniExpo i Böle i Helsingfors. Jag anlände till mässcentrum med andan i halsen och försökte skapa mig en helhetsuppfattning av upplägget samt en plan på bästa möjliga tillvägagångssätt – men där jag stod med mina tomma glas i handen och blickade ut över området rann ivern av mig likt olja från en gås. Mässan tycks krympa för varje år,  och det tog mig inte länge att cirkulera vid de intressantaste producenternas och importörernas bord. Årets temaland Chile bjöd inte på några uppseendeväckande smakprover, och jag ångrar att jag inte hade anmält mig till någon av de många föreläsningarna och ledda provningarna, där landet var välrepresenterat. Nånting att komma ihåg tills mässan ordnas nästa gång, år 2014.

Det i mitt tycke matnyttigaste inslaget var delgivningen av resultatet i Vuoden Viinit 2012 -tävlingen, som ordnas årligen av föreningen Vuoden Viinit ry. Vinnaren var champagnen Pannier Sèlection Brut, och vi kan återkomma till den när skumvinstiderna nalkas längre fram på vårkanten.

Denna veckas fredagsvin får istället bli silvermedaljören i klassen ”Europeiska rödviner, 10-17 euro”, Quinta da Garrida Touriga Nacional från Portugals hjärta, det backiga vinområdet Dão som ligger c 100 km norr om Lissabon.  Tillsammans med Douro har de ibland omnämnts som de portugisiska motsvarigheterna till Bordeaux och Bourgogne. Douro ger  sträva, kraftiga viner man får vänta ut, medan Dão bjuder på aningen mer komplexitet och elegans. Den familjeägda firman Caves Alianca som gör vinet ifråga grundades 1927 och är idag en av Portugals kändaste vinexportörer.

För knappa 15 euro får man alltså ett fylligt och ekigt vin gjort på 100% av Portugals egen Touriga Nacional -druva, med smak av syrliga plommon, svarta vinbär, rökiga kryddor, svaga lädervibbar och dröjande tanniner. Ni kan hålla det här vinet i åtanke då ni planerar påskens lammrecept, och den som inte tröttnat på långkok än kan plocka fram sin gryta en sista gång. Detta är nämligen inget sällskapsvin utan kommer bäst till sin rätt med ett smakrikt kött vid sin sida.

Det droppar från taken och småfåglarna kvittrar så man nästan får ont i öronen. Att muttra över sånt känns inte riktigt acceptabelt, men jag är inte redo att byta ut grytorna mot sparris, eller det värmande röda mot frisk rosé riktigt ännu. Veckans vintips är således en mustig chilenare vars nyhetsbehag gjorde att det tog slut hos Alko, men nu torde hyllorna bångna till bristningsgränsen igen.

Mayu Reserva Carménère, 13,99 €, kommer från ett relativt nytt och ganska intressant vinområde i norra Chile, Elqui Valley. Förutom för de sällsynt vackra sjärnhimlarna är dalen också känd för den stora pisco-produktionen. Tack vare dimmorna, den tidsvis starka havsvinden och de svala nätterna har området ett sk ”cool climate”, dvs ett klimat med relativt låga maxtemperaturer, och på senare år har man börjat odla druvor även för matvin. Än så länge är det framförallt sauvignon blanc och syrah som odlas där, men också andra druvor trivs, och denna carménère är ingen dålig uppvisning.

Färgen är mörk och intensiv, och även doften påminner mig lite om en italiensk ripasso. I den fylliga smaken är nämligen frukten likaså påtaglig, samtidigt som alkoholhalten är rätt hög, 15%. Helheten känns ändå inte överväldigande, utan balanseras upp med lite vanilj, blåbär och lakrits. I eftersmaken kan man känna av en behaglig, kryddig pepprighet. Det här vinet är inget typiskt vårvin, utan skall definitivt ackompanjeras av en smakrik kötträtt tycker jag – lamm, älg, kanske en kryddig nötbiff?

Är fondue plötsligt trendigt igen, eller är det bara jag som blivit en nostalgisk tant? Hur det än må vara med den saken så kvarstår det obestridliga faktum att en varm gryta full med puttrande, smakrik ost är syndigt gott en månbelyst kväll i mars. Och förutom det obligatoriska brödet kan man ju även dippa äppelbitar, rädisor, blomkålsbuketter och annat grönt för att lätta upp det hela – eller åtminstone sitt samvete. Efter gårdagens middag, där min goda vän bjöd på denna schweiziska läckerhet, kommer jag att förbli mätt resten av veckoslutet.

Till fondue kan man exempelvis servera en aningen nötig chardonnay, en lätt och lite syrlig sauvignon blanc eller en varför inte en äkta schweizisk fendant. Vi valde dock en annan väg och öppnade en torr riesling från Alsace. Wolfberger Riesling kostar strax under 11 euro, och är med sina fina rondör och friska syra en bra matchning till den feta osten. Förutom smaken av omogna äppel och en svag mineralitet bjuds man även på pigga toner av citrus och därefter en lång eftersmak.

Stekta fiskfiléer eller en skaldjurssallad skulle inte heller vara så tokigt till det här vinet, det är både mångsidigt och prsivärt.